En gång i Köpenhamn

Imorgon bär det av till Köpenhamn för Svensk Caters Göteborgs kontor. Fredag till och med söndag skall spenderas på andra sidan Öresundsbron. Det är alltid kul att hitta på saker och när företaget dessutom betalar för kalaset så är det ju inte mindre roligt.
Många av er har säkerligen hört talas om tidigare Köpenhamns vistelser för Svensk Cater, eller Svensk Snabbmat som vi hette på den tiden, så jag tänkte att det var lika bra jag berättar om det för er alla.

Denna incident som vi kan kalla det utspelade sig som sagt vid en likadan resa till Köpenhamn kring 2004-2005 någon gång, jag tror det var på hösten precis som nu. Den gången så var resan med buss och varade bara lördag till och med söndag. Festligheterna började redan innan bussen nått till Tingstadstunneln, det kan då nämnas att det tar ungefär knapt två minuter att komma fram till Tingstadstunneln. Innan vi nåt dit hade vi fått i oss lite Jägermeister och börjat smaka på ölen, klockan var då omkring 06:00-07:00. Så fortsatte det hela resan, dock i ett väldigt lugnt tempo. Väl i Köpenhamn så blev det en pubvända på stan och efter det lite fest på ett av hotellrummen innan det var dags för middag. Efter middagen som fortskred utan att vi blev utkastade därifrån, även om det kändes som om det var nära, så bar det av ut på nattklubb. Nattklubben som fick se sig ärade av att få oss som besökare var Baronen & Baronessan. Där inne fortsatte Svensk Snabbmat sin fest mer tilltaget än på hela dagen. Som det ofta blir när företag är ute och speciellt när man inte behöver betala själva så dricks det på rätt ordentligt. Man kan väl lugnt säga att folk drack lite mer än vad som kanske skulle rekomenderas, så även jag och Daniel(Nisse).
En bit in på kvällen, eller snarare närmare natten, så kom jag och Nisse till insikt att vi fått i oss lite för mycket och att vi borde gå ut och ta lite luft. Sagt och gjort gick vi ut och tog en nypa luft och så. När vi kändes oss lite piggare så beslutade vi oss för att gå in igen, det var då vi strötte på patrull. Vakterna i dörren noterade att det var två väldigt förfriskade svenska gentlemän som ville komma in. Men då dom tyckte vi var lite väl förfriskade så ville dom inte släppa in oss. Saken var den att det inte var så varmt ute och vi hade våra jackor där inne, och dom ville vi väldigt gärna ha innan vi gick hem. Något som dom inte satte sig emot, förrän det kom fram att ingen av oss hade våra brickor på oss, dom hade en arbetskollega där inne. Vi föreslog att vi skulle få gå in och hämta den vilket vi inte fick och ingen av dom ville följa med oss in heller. Vi, eller snarare jag, förklarade för den stora styga vakten att det inte var så varmt och att vi ville ha våra jackor. Men han ville inte ge med sig. Då blev Petter lite små irriterad.. Så jag upplyste honom lite om vad som var mindre bra med Danmark i allmänhet och med hans mamma i synnerhet. Han verkade länge oberörd, men tillslut fick han nog... Som efter en blixt från klar himmel, nåväl kanske inte klar utan mer lite smågrå kanske, så låg jag på marken med en 100+ vakt på mig. Jag försökte kämpa emot men med mina händer bakom ryggen och med ett knä i min nacke var det svårt. Sedan när jag kände att han satte på mig handfängsel så insåg jag kampen förlorad varpå han lättade på trycket. Det var då Nisse tyckte vakten kunde ta det lite lugnare och tog tag i honom bakifrån( läs: mindre attack), varpå han snabbare än snabbt låg bredvid mig handfängslad på gatan i Köpenhamn. Där låg vi på den kalla asfalten och ja, där låg vi. Vi blev kvar där på marken ett tag innan våran chef kom ut och såg oss. Efter en längre diskussion med vakterna så gick dom med på att släppa oss igen. Jag tackade för det och frågade vänligt om vi nu kunde gå in och hämta våra jackor. Han sa inget till svar, men den blicken jag fick sa desto mer... Så vi fick snällt vandra hem i bara kortärmat.

Det var då och så skall det självkart inte gå denna gången. Nu är man äldre och vet förhoppningsvis bättre. Men det är en historia som lever kvar och alltid blommar upp när det blir dags för resor likt denna
Jag återkommer med en rapport om esan efter helgen.




Ni undrar säkert alla där ute vem som är eran hjälte! Jag har svaret, och ni finner det här!

Kommentarer
Postat av: lena

oj,oj,oj. Ta det lungt i helgen. Kram mamsen

2009-11-19 @ 20:20:41
Postat av: Lotta

Oki.. Det var ju en liten "kall" historia... så inte så många danske pilser,,

2009-11-19 @ 20:41:08
Postat av: Anna

Haller med Lena, ta det lungt i Kopenhamn!

PUSS

2009-11-20 @ 07:57:04
URL: http://stiltje.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback