P som i Petter

Idag tisdag så är det Mardi Gras, eller som vi säger i Sverige fettisdagen. Det är vad vi kallar tisdagen efter Fastlagssöndagen och den sista dagen innan den kristna fastan. Fastlagssöndagen är den dagen som inleder den tre dagar långa fastlagen och som föregår den fyrtio dagar långa fastan.
I Sverige har vi som tradition att äta fettisdagsbullar, även kallad semlor. I norrland är det även denna dagen tradition att äta bruna bönor på fettisdagen, något som jag skall återkomma till lite senare. I andra länder så som i USA och England kallas denna dagen för Shrove Tuesday och där äter man pannkakor till middag.

I mitt tycke är semlor lite lätt överskattat. Detta bakverk bestående av en vetebulle fylld med mandelmassa och grädde skulle jag tro lever mer än kanske någon annat bakverk på sin tradition än hur mycket den egentligen är omtyckt. För inget annat bakverk för nog med sig den mättnad och lätta illamående efteråt än vad en fettisdagsbulle gör i motsats till hur gott den egentligen smakar. Efteråt så undrar man alltid vad det skulle vara bra för att trycka i sig denna bulle när den lite lätt äckliga mättnadskänslan sprider sig i kroppen som en löpeld. Det kan inte heller vara bara jag som känner på detta sättet. På allt fler ställen ser man konditorier och liknande som har modifierade semlor. Då framförallt semlor där mandelmassan är utbytt mot vaniljkräm. Detta är dock något som jag inte alls tycker om. För om man nu skall äta detta traditionsenliga bakverk så skall man göra det som den skall vara, annars kan det ju kvitta. Det är som till lucia när det är dags för saffransbullen, lussekatten. Där har det kommit allt mer lussekatter utan saffran. Då är det ju inte längre en lussekatt. För även om jag inte följer alla traditioner så anser jag att man inte skall modifiera dom. Antingen så gör man det som det är meningen eller så kan man hoppa över det helt och hållet. Så därför kommer jag i år inte att äta någon semla, varken med mandelmassa eller med vanlijkräm.

Men så har det inte alltid varit. Framförallt när jag var liten älskade jag semlor. Det var bara ett problem.. I norrland som jag nämnde så är det även tradition att äta bruna bönor på fettisdagen. En tradition som min kära mamma ofta tog vara på. Så valet var då enkelt. Skulle man få äta en semla, ja då skulle man först äta sin portion med bruna bönor. Nu är det så att jag tycker att bruna bönor på alla sätt är allt annat än gott. Men ja, jag ville ju verkligen ha min semla. Så högst motvilligt åt jag upp min portion så jag kunde få min semla. Det var helt enkelt så att mitt gottesug var så mycket större än avsmaken för bruna bönor. Detta gottesug som än i dag lever kvar i allra högsta grad. Men nu är jag vuxen och kan välja annat före både bruna bönor och dessa semlor, vilket jag tyvärr gör lite för ofta. Men det är något jag försöker tänka på. Speciellt nu när jag inte tränar så mycket som förr. För om jag inte gör det.. ja då ser jag nog snart ut som en fettisdagsbulle..